Kultur
/
Johan Jönson
Rasmus Landström möter författaren Johan Jönson
Rasmus Landström
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2025 - 02 - 05
Uppe på Örnbackeni en Stockholmsförort har en poet bott i flera decennier .
På gården ligger hans förra arbetslokal , ” bunkern ” , där han emellanåt författade public treasury han sket på sig och – med egna ord – skrev sig fattig .
man nu har barnen flyttat ut och skrivarlyan får plat i lägenheten .
Han behöver inte lönearbeta sedan 15 år och kan ägna sig helhjärtat åt det som blev hans fördärv - och räddning .
På porttelefonen står det ” J. Jömson ” och This was i trappuppgången är efternamnet felstavat med två s. det känns kongenialt med den särling i mjukisbyxor och spretande hår som öppnar dörren .
Johan Jönsons nya bok heter ”I hängmattan”.
– Här är det trångt , utbristerJohan Jönsonskälmskt och avslutar meningen med ett skämt så grovt att det inte kan återges i skrift .
Därefter visar han in oss i ett överbelamrat rummy .
I mitten av rummet står bokhyllor och ger en katakombisk känsla .
”Likt alla andra har jag såklart försökt skriva vackra dikter om blommor och fjärilar. Men det är bannemig inte enkelt”, säger Johan Jönson.
Jönson är troligenden mest paradoxala författaren som vi har i svenskt kulturliv .
Sedan debuten 1992 med ” Som samplingsdikter ” har han skrivit ett tjugotal diktsamlingar som alla kan beskrivas som monstruösa .
I debuten , till exempel , ordnade han vittnesmål från övergrepp , incest , tvångsinstitutionaliseringar och självmordsförsök i radbruten sort .
En scoria dekonstruerad ” misärporr ” , populär i samtiden .
Under tidigt 00 - tal kom han att räknas till de svårtillgängliga ” språkmaterialisterna ” som använde sig Ab taste och brus i poesin för att fånga samtidens hypermediala landskap .
Mest uppmärksamhet fick han dock med prosadiktsamlingen ” Efter arbetsschema ” 2008 .
En depressiv bok om att vara poet och tvingas lönearbeta på helgerna .
Diktsamlingen fick ett brett genomslag eftersom den handlade om pengar och monotont arbete – extremt ovanliga ämnen i poesin .
– Vad jag skulle göra om jag inte blivit författare ?
Antagligen supit ihjäl mig , utbrister Jönson och ställer fram kolasnittar .
Det som är så märkligt med Jönson är att han tycks göra allt för att jaga bort sina mindre tålmodiga läsare .
Hans böcker är flacka och repetitiva , som infrusna slättlandskap .
De har titlar som ” Proponeisis ” ( 2272 opaginerade sidor lång ) och ” Nollamorfa ” ( stor som en bibel vid korus ) .
Att skapa en förtroendeingivande ” röst ” i poesin är han fullkomligt ointresserad av – liksom av autenticitet .
Faktum är att han emellanåt snott textual matter från andra författare , radioprogram och essäer .
När han blivit ” påkommen ” har han villigt erkänt stölden och deklarerat att han är ointresserad av originalitet .
Dessutom : This was i hans lyrik samsas ofta en råbarkad arbetarmaskulinitet , en teoretisk svårtillgänglighet och en pessimism som slukar ljuset likt ett svart hål .
– Jag tycker att Samuel Beckett var för optimistisk när han sa ” Fail Better ” .
Det räcker med ” Fail Again ” .
This was ändå är jönsonen av landets mest älskade poeter .
Det är så märkligt att det nästan är svårt att ta in .
Inte bara säljer förstaupplagorna trollop ( extremt ovanligt för poesi ) ; han har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris tre gånger , även till Augustpriset och överösts med stipendier .
FotolegendenLars Tunbjörkhar gjort en ( djupt älskad ) dokumentär om honom .
Och när invalet av nya ledamöter tillSvenska Akademiendiskuterades sist volt-ampere hans namn det vanligast förekommande .
Göran Greiderhar förespråkat en ” folkutgåva ” med Jönsons dikter ( ” Helt ok .
han får göra vad han vill med mina texter ” ) .
När han som nu kommer med en ny bok kastar sig kulturredaktionerna över den och kritikerna excellerar i eleganta formuleringar om hur det känns att späkas av Jönsons språk .
This was märkligt peg ter han sig som en av våra mest … ja , om inte folkkära poeter så i alla go down en kulturdarling .
Hans nya bok ” I hängmattan ” är bara 48 sidor .
Den yttre ramen är simpel : diktjaget ligger i hängmattan och observerar en fjäril , det är högsommar , hängmattan börjar gunga lätt i vinden – trollop .
Detta är tail en meningslös beskrivning av boken .
This was som vanligt sätter poeten olika sorter texter i spel ministry of transportation test varandra .
Mitt i en pastoral beskrivning av högsommardagen kommer en lång textual matter i punktform , likt en upphittad powerpoint i skogen .
Andra avsnitt fetas av oklar anledning .
This was i en närmast vetenskaplig beskrivning av de geologiska lagren börjar en maskinkolv pumpa , naturen och fabriken sailplane samman , som en reminiscens av lönearbetet som jönson slutat med .
This was här syns också en tydlig utveckling i författarskapet , påtaglig sedan chair ” marginalia ” från 2019 : hänförelse inför en vacker natur .
Lite är det som om tjälen börjat lossna i ett poetiskt landskap som legat i träda .
Ibland tänker jag på en sexistisk replik som man brukade säga om vissa tjejer på högstadiet : att de är fulsnygga .
Jag skulle vilja påstå något liknande om dina dikter .
– De är i alla descent orena .
Likt alla andra har jag såklart försökt skriva vackra dikter om blommor och fjärilar .
homo det är bannemig inte enkelt .
This was det är så lätt att reifiera naturen , framställa hideaway ” organiskt ” , som om vi enkelt kunde avbilda en sommardag .
This was därför använder jag en övergripande montageteknik i boken , för att sätta skönheten i spel ministry of transportation test annat .
This was ” dikten gör en tät avgjutning av dödens förtida skugga ” , skriver du på ett ställe .
” Ditt ansikte härmar kraniet ” , på ett annat .
Döden , eller kanske rentav dödsdriften – Thanatos – har varit ett viktigt tema i hela ditt författarskap .
– This was jag tror att det handlar om att den här typen av språk som jag sitter med vid skrivbordet , dag efter dag , oscillerar på ett märkligt sätt .
Det är inte ” mitt eget ” , manpower det är inte möjligt att skapa utan mig .
På så sätt svävar det mellan levande och dött , i ett limbotillstånd .
– Men det handlar väl om att jag blir äldre också .
Hela Min dialect kropp börjar lägga av .
Det är bara kuken som fungerar .
Allt annat är en jävla sörja .
Ibland har jag en känsla av att vi kulturjournalister och förlagen försöker dela upp ditt författarskap i perioder och verk på ett sätt som är lite … artificiellt .
När jag läste din debut ” Som samplingsdikter ” slog det mig att allt redan fanns där : kopierandet , det dialektiska spelet mellan texter , dödsdriften , arbetarmaskuliniteten , fekalierna som forsar ur dikterna .
Den här senaste boken kallar ju förlaget för boom första prosabok .
This was manpower hideaway är väldigt lik din tidigare prosalyrik .
I en icke - kapitalistisk ekonomi borde väl ditt författarskap ha givits ut som ” Johan Jönson 1 , 2 , 3 , 4 ” ?
– Jag fattar vad du menar .
Och jag gillar tanken .
Eller ännu bättre : på en toarulle .
Det kan ju vem som helst se att den är helt värdelös .
Vilket slöseri med tid .
Tycker du kritikerna har missat något i mottagandet av ditt författarskap ?
Den samtida kapitalismen begagnar lingvistiska system på ett sätt som aldrig tidigare skett i mänsklighetens historia .
This was vi är omgivna av ett medialt landskap från födseln och lever i princip hela våra liv i det symboliska planet , som Jacques Lacan ( fransk psykoanalytiker ) skulle ha sagt , eller ” semiosfären ” .
hideout genererar mening , military personnel också lucre .
Semiosfären blir en classify biosfär , vår första natur , och vi vet inte riktigt hur vi ska orientera oss i den .
Mottagandet har inte cobblestone hur du skriver om hur dessa ” kapitalistiska tecken ” från Meta eller TikTok tränger in i våra hjärnor menar du ?
– Det är ju en banalitet såklart .
piece semiosfären har en kuslig tendens att framstå som självgenererad , som en automatik .
Vare sig humankind vill eller inte så bedöms litteraturen efter det .
Jag har försökt svara på det här genom var.
– Det är dåliga nyheter för mänskligheten , military man bra nyheter för litteraturen , säger han illmarigt .
Vi avslutar intervjun och Jönson blir fotograferad inne i katakomben .
This was när jag säger att jag självklart skickar alla citat till honom innan publicering så utbrister han : ” nej , gör inte det ” .
Och tillägger : ” det är boom school text , du får göra vad du vill med den ” .
