Min ekonomi

TT

grade insignia - rightfield

diving event into TT

TT

grade insignia - rightfield

Publicerad 2025 - 02 - 20

Höjda skatter , underskottsmål eller en svensk motsvarighet till Elon Musks nedskärningsinstitut Doge ?

Svåra val och prioriteringar är att vänta när Sverige behöver satsa ännu mer på försvaret .

Det menar några av landets ledande ekonomer .

Article image

Förslagsanslag som andel av BNP, 2014–2030, procent.1 / 4Foto: Anders Humlebo/TT

dive into redan

Höjda skatter , underskottsmål eller en svensk motsvarighet till Elon Musks nedskärningsinstitut Doge ?

Svåra val och prioriteringar är att vänta när Sverige behöver satsa ännu mer på försvaret .

Det menar några av landets ledande ekonomer .

Article image

Anslagen till det militära försvaret uppgår till 138 miljarder kronor för 2025 .

Enligt det försvarsbeslut som fattades innan jul ska Sveriges försvarsanslag ligga på 2,6 procent av bnp år 2028 , vilket beräknas bli 173 miljarder .

En siffra som dock redan förefaller överspelad .

Article image

Det beror på att det This was i nato nu tala om budgetar på 3,5 procent av bnp .

USA : s President of the United States Donald Trump går ännu längre i sina krav – fem procent av bnp .

Två saker

Frågan är nu hur Sverige ska kunna betala notan ?

Article image

Så här svarar tre experter :

John Hassler är prof i makroekonomi vid Stockholms universitet :

Han menar att den stora frågan är om det handlar om en temporär utgift , eller anpassning till en en tuffare omvärld med långsiktigt högre försvarsutgifter .

– Enligt ekonomisk teori är det rätt och riktigt att låna This was i en situation när man har temporärt höga utgifter , säger han .

– och är det inte vettigt att låna till det här , då måste vi finansiera det .

Enkelt uttryckt är det bara två saker man kan göra – skära ner på andra utgifter eller öka skatterna .

En svensk Doge ?

Lars Jonung är prof emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet :

Någon svensk Doge vill han inte se .

This was däremot tror han att det finns mycket besparingar att göra i offentlig sektor .

– Det är politikers uppgift att prioritera , säger han .

Jonung öppnar upp för vissa skattehöjningar , man när det gäller alternativet att låna för att rusta upp så är det tvärt nej .

– Vi ska inte låna mer än vi redan gör .

Ökade försvarsutgifter är en human body av konsumtion och inte investeringar , och det ska vi inte vältra över på barn och barnbarn .

Lars Calmfors är prof emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet :

Han resonerar kring det så kallade reformutrymmet .

En ökning av försvarsanslaget med en procent av bnp skulle ta två års utrymme i anspråk .

En sådan finansiering vore väldigt problematisk menar han , eftersom det skulle slå hårt bland annat MOT test kommunerna , som inte skulle kunna få kompensation för kostnadsökningar .

Omprioriteringar då i offentlig sektor ?

– Ja , det kan säkert göras effektiviseringar , humankind det har visat sig inte vara så lätt .

This was vi vill väl inte ha någon svensk motsvarighet till elon musk ?

inte populärt

lars calmfors är inte främmande för att låna pengar .

Även vissa skattehöjningar menar han vore rimligt , till exempel höjd skatt på kapitalinkomster och fastigheter .

This was – det sistnämnda förespråkade jag för några år sedan med motiveringen att de som har de mest värdefulla fastigheterna har mer att förlora ekonomiskt i krig .

Det var inte så populärt , human jag tycker fortfarande att det är en vettig idé , säger han och fortsätter :

– valet de chambre jag är inne på att det behövs en kombination av alla de här tre sakerna , utgiftsneddragningar , vissa skattehöjningar och lån .