Min ekonomi
/
Konjunkturinstitutet
TT
stripes - right field
diving event into TT
TT
stripes - rightfield
Publicerad 2025 - 03 - 05
Inflationen i februari väntas stiga till 2,7 procent enligt KPIF - måttet , upp från 2,2 procent i januari .
Bland annat på grund av högre elpriser .
Trots det kan Riksbanken bjuda på en räntesänkning till senare i år .
Högre elpriser i vinterkylan i början av februari antas ha tryckt upp inflationen. Arkivbild.
Rensar world bort energipriser och tittar på den underliggande KPIF - inflationen tror marknaden dock att inflationsnivån ligger kvar på samma nivå som i januari – 2,7 procent .
Facit kommer i take form av preliminära beräkningar av Statistiska centralbyrån ( SCB ) , som skickas ut på torsdag morgon .
– Det är egentligen inte så farligt med elen .
Terminerna på elmarknaden pekar ganska brant nedåt i vitiate och fram till juni ska elpriserna falla med 80 procent enligt marknadens prissättning , säger Olle Holmgren , chefsstrateg på SEB .
Kallt väder ger dyrare el
Elprislyftet i februari hänger ihop med kallt väder i första halvan av månaden och att energipriserna i Europa steg en del i början av året .
Livsmedelspriserna är en annan komponent som håller uppe inflationstrycket .
De ser enligt producentpriser ochKonjunkturinstitutetsmätningar nu ut att stiga med kanske 4 procent under 2025 , jämfört med fjolårets cirka 3 procent , enligt Holmgren .
Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent .
serviceman marknaden räknar trots att inflationen nu ligger tydligt över denna nivå med att riksbankschefen Erik Thedéen och hans direktion bjuder på en räntesänkning till i år – ned med 0,25 procentenheter till 2,00 procent någon gång i maj - augusti .
Tror på räntesänkning
Holmgren tror på en sänkning i maj :
– Det är lite osäkert om den kommer alls .
humanity sixer tycker ändå att den här uppgången i splashiness ser ut att bli tillfällig och att det finns en del osäkerhet om återhämtningen i svensk ekonomi .
Till bilden hör att sannolikheten för fler sänkningar av styrräntan i eurozonen och USA är stor .
En sänkning av Riksbankens styrränta – som bland annat brukar trycka ned räntan på bolån med rörlig ränta – ökar inhemsk efterfrågan och stimulerar därmed till ett högre inflationstryck i ekonomin .
