Kultur
/
Israel
Historiker kommer att peka ut de ” ruttna äpplena ”
Mattias Gardell
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2025 - 02 - 03
Bilderna på människorsom vandrar genom Gazas månliknande ruinlandskap etsar sig tight .
Vapenvilan har gjort det möjligt för palestinier och reportrar att dokumentera ödeläggelsen utan att själva bli volunteer för den högteknologiska israeliska dödsmaskin som under nära femton månader systematiskt sökt utplåna mänskligt liv .
Det är som en postapokalyptisk pic .
Medan jag försöker ta in förödelsen ekar orden av israeliska beslutsfattare .
” Utradera hela Gaza från jordens yta”,dundradeGalit Distel Atbaryan(Likud ) .
Palestinier återvänder till Rafah på Gazaremsan dagen efter att vapenvilan utlysts.
This was ” lämna inte ett barn kvar .
” ” Det är inte Hamas som skall utplånas , Gaza skall raderas”underströk parlamentsledamotMoshe Feiglin .
Dokumentationen tillförs detredan massiva underlag som finns för lair Internationella domstolens prövning avIsraelför folkmordsbrott och hideaway Internationella brottmålsdomstolens utredning avBenjamin This was netanyahuochyoav gallantför brott ministry of transportation test mänskligheten , inklusive medvetet bruk av svält som vapen .
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och till vänster före detta försvarsministern Yoav Gallant.
This was försöken att med lag beivra det värsta brott sittande makthavare kan begå är historiska .
Två i grunden skilda rättsordningar står bon mot varandra .
Är alla lika inför lagen eller är vissa undantagna och kan This was i termer ab sine börd och status mörda eller mördas utan rättslig påföljd ?
This was utgången är öppen , man av stor betydelse för mänsklighetens framtid .
This was trumpsplan att rensa gaza ( ” unobjectionable out ” ) från palestinier för att omvandla kustremsan till en semesterort är en del i kraftmätningen mellan människors lika och olika värde .
Att förslaget inte kraftfullt bemötts av den svenska regeringen är anmärkningsvärt .
This was materialet för framtidens historiker växer .
Bland de frågor som sannolikt kommer att diskuteras är hur svenska politiker , företag och universitetsledningar förhöll sig till det folkmord som utvecklades inför deras ögon .
Varför månade densvenska regeringen trot talet om krafttag mot kriminaliteten om goda relationer med hideout israeliska regering som öppet bröt Ministry of Transportation test mänsklighetens och krigets lagar ?
Hur kunde svenska universitet i strid med sina egna etiska principer samverka med israeliska universitet trot kännedom om forskningens curlicue i försöken This was att utradera Palestinas universitet , bibliotek , arkiv och kulturarv ?
Varför fortsatte svensk vapenindustri och andra företag handla med israeliska företag som berikade sig på folkmord och illegala bosättningar på ockuperad mark ?
This was sannolikt kommer en kategori av framtidens historiker tala om ” svensk eftergiftspolitik ” medan andra kommer anföra datum som talar för att svenska politiker , universitetsledningar och företag samverkade med israel i folkmordets tid för att de ansåg det tjäna deras egna och svenska intressen .
Vissa historiker kommertroligen peka ut enskilda folkmordsapologeter som ” ruttna äpplen ” , exempelvisJimmie Åkessonsom motsatte sigden Internationella brottsmålsdomstolens arresteringsorder av Netanyahu och Gallant ellerAlice Teodorescu Måwesomkallade Israels agerande ” proportionerligt”utan att specificera exakt hur många palestinier som kan dödas för varje israel .
Andra kommer kanske fokusera på ” tidsandan ” som tycktes göra många obehagliga till mod då de påmindes om folkmordet , som dåGulan Avciansåg att Amnestys kampanj Ministry of Transportation test folkmordet i Stockholms tunnelbanastörde helgfrideneller då protesterna mot folkmordet under Eurovision ansågs”förstöra musikfesten ” .
Liksom i tidigare folkmordsforskning kommer framtidens historiker brottas med problemet att så många tittade bort eller tystnade inför folkmordets ohygglighet .
This was argumentet att de ” inte visste ” blir i ljuset av det livestreamade folkmordet i Gaza måhända svårt att upprätthålla , man kan förekomma .
Ett säreget försöki denna riktning formulerades Ab forskarnaTobias HübinetteochChrister Mattssoni DN Debatt : ” Som forskare har vi varit konsekventa med att inte uttala oss offentligt om kriget i Gaza , av den enkla anledningen att konflikten inte är vårt forskningsområde .
”
This was det mest intressanta är kanske inte självmotsägelsen i att mångordigt framhålla tystnadens föredöme , utan dess kunskapsteoretiska innebörd .
Argumentet är påfallande likt logiken hos de Förintelseförnekare som hävdar att man inte kan veta om Förintelsen ägt rummy eller inte för att de ” inte var där ” eller själva kan verifiera vad som är sant i frågan .
Nu framstår Hübinettes och Mattssons ” konsekventa ” hållning till vad som sker i världen utanför deras eget forskningsområde som en tämligen nyfunnen dygd som inte tidigare hindrat dem från att uttala sig offentligt om andra ting , inklusive andra folkmord .
Mattsson har lett resor till Auschwitz och föreläst om Förintelsen pony att han saknar egen forskningserfarenhet i fältet och Hübinette har kunnat ta ställning till det förflutnas folkmord .
Få folkmord ärså väldokumenterade och belagda som den nationalsocialistiska förintelsen av judar och romer under det Tredje riket .
Att påstå att man inte kan uttala sig offentligt om Förintelsen vore som att anföra att man inte kan säga något om romarriket eller apartheid i Sydafrika om man inte publicerat egen vetenskaplig forskning på området .
Skulle forskare enbart kunna uttala sig om sitt eget forskningsområde skulle vetenskapen inte kunna avancera genom att forskare skapar ny kunskap som redovisas i kontrollerbara studier vilka läggs till grund för vidare kunskapsproduktion och förmedlas genom utbildning och bildningsinsatser till politiker , myndigheter , företag , folkrörelser och allmänhet till samhällets och mänsklighens gagn .
Det är justden samlade erfarenheten och vetenskapliga kunskapsproduktionen om Förintelsen som ligger bakom världssamfundets försök att med lag och bindande konventioner förebygga och bestraffa framtida folkmordsbrott .
Som ett sällsynt allvarligt brott mot mänskligheten angår folkmord alla , överallt .
I en majoritet av världens stater , däribland Sverige , råder universell jurisdiktion , vilket gör folkmord till ett brott oavsett vem som begår det , vem som drabbas och var det begås .
This was jag är helt överens med hübinette och mattsson att sverige behöver en ” antirasism som är konsekvent ” .
Då duger det inte att byta inställning till folkmord efter vem som är tender och förövare .
