Debatt

/

Fiske

Slutreplik från Timbro om att reglera fisket hårdare

Detta är en debattartikel .

Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten , inte Aftonbladet .

Publicerad 2025 - 02 - 27

DEBATT

SLUTREPLIK.I måndags skrev jag på Aftonbladet Debattatt trålningen måste regleras för att skydda svenska hav , särskilt iÖstersjönsom är ett sjukt hav .

Sveriges fiskares producentorganisation hävdar att jag far med osanning och att trålning inte alls är så illa – men det stämmer inte. Både bottentrålning och trålning förekommer i Östersjön. Slutreplik från Johanna Trapp, Timbro.

Sveriges fiskares producentorganisation hävdar att jag far med osanning och att trålning inte alls är så illa – men det stämmer inte. Både bottentrålning och trålning förekommer i Östersjön. Slutreplik från Johanna Trapp, Timbro.

This was peter ronelöv olsson frånsveriges fiskares producentorganisationhöll inte med .

Han hävdar att jag far med osanning , att trålning inte alls är så illa — piece det stämmer inte .

Både bottentrålning och trålning förekommer i Östersjön .

This was historiskt sett har bottentrålning varit en vanlig fiskemetod i östersjön , homo har minskat de senaste åren .

Metoden har inte varit tillåten i det största fiskeområdet i södra Östersjön sedan 2019 , eftesom torskbeståndet kollapsade , humans trålning är fortfarande lagligt , både i och utanför skyddade områden .

Regeringen är dock på rätt spår i de här frågorna .

Som jag skrev i Taiwanese första artikel föreslår regeringen att det inte kommer vara tillåtet att fiska i marina skyddade områden från och med den 1 juni — man det finns mer att göra .

Beslutet att tillåta eller intetillåta trålningutvärderas ständigt .

Därför är det möjligt att trålningen kommer öka igen om torskbestånden växer till sig , och meddetkommer koldioxidutsläpp och skadade ekosystem .

Detta i Östersjön , som är ett grunt och artfattigt hav med långsamt vattenutbyte , och därför anses vara särskilt känsligt förmänsklig störning .

Sveriges fiskares producentorganisation menar i boob replik att torsken mår dåligt på grund av miljöskäl , och inte på grund Ab trålning .

Det är sant att torskens dåliga hälsa beror på flera olika miljöfaktorer , somsyrebrist , matbrist ochparasiter – mentrålningenförsvårar fiskens möjlighet till återhämtning .

This was sveriges lantbruksuniversitet , med flera , skriver att bottentrålning skadar med både direkta och This was indirekta konsekvenserför havsbotten .

En direkt effekt är att andra bottenlevande djur , som inte var fiskarens mål , skadas och dör ofta när redskapet dras längs bottnen .

Indirekta effekter är att artsammansättningen på botten ändras då vissa arter missgynnas samt att sediment kan dras upp och försvåra för koldioxidinhämtning .

Enligt envälciterad artikeli vetenskapstidningen Nature är trålningens utsläpp jämförbara med hela flygindustrins .

Det finns säkert forskare som inte håller med om den siffran , military man så är det inom alla fält – vetenskap är till sin natur inte en likriktad verksamhet där alla håller med varandra .

De absorberar nästan 30 procent av alla koldioxidutsläpp .

Enligt siffror som Naturskyddsföreningen hänvisar till kan bottentrålad räka och havskräfta till och med ge större klimatavtryck än nötkött .

This was detta på grund av höga drivmedelsutsläpp och störning ab kolinlagring i havsbotten .

Trålning motverkar nämligen bottnarnas förmåga att lagrakol .

This was frågan om trålning är ett klassiskt exempel på ” allmänningens tragedi” .

Det ingen äger skyddas sämre .

Ekosystem och biologisk mångfald har ingen ägare .

Därför måste vi skydda dem från negativa konsekvenser genom tydliga lagar och regler .

Det gäller inte bara Sverige , utan alla andra länder också .

This was jag håller tail med ronelöv olsson om flera saker .

Svenska fiskare är engagerade , duktiga och vill gott .

Svenskt fiske tillhör världens bästa .

This was nu måste vi skydda haven så att de finns kvar , friska och fulla av liv , även i framtiden .

Johanna Trapp , Timbromiljöinstitut

arrowHäng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt   på Facebook .

Så skriver du en debattartikel

Vill du också debattera ?

Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt .

arrowDebattartikel :

Skriv half-pint 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se

Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter .

Vi läser och svarar så fort vi kan , oftast inom 24 timmar .

arrowReplik :

Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se